Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål ? blir då en viktig aktivitet.

Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) utveckling har medfört nya sätt att organisera och genomföra arbete. Kommunikation och i slutändan dess innebörd information har förlängts i form av både tid och rum, då människan inte i samma utsträckning är beroende av en specifik tid och plats för att kommunicera med andra. Att organisera innebär i stora drag att dela upp ett övergripande mål i mindre delar (aktiviteter) samt fördela arbetet (vem gör vad och i vissa fall även hur). Att koordinera innebär att hantera beroenden mellan aktiviteter, som organisationeringen skapar. I och med att tekniken bidrar med nya sätt att kommunicera och organisera förändras även möjligheterna till att koordinera, dock är det problematiskt att veta hur tekniken bör användas för att på bästa sätt stödja detta, alltså vilken roll IKT bör ha i koordinationen.

Syftet med vår undersökning var att utifrån gällande kursplan i Idrott och hälsa arbeta med kroppsuppfattning i form av koordination och styrka genom två olika arbetssätt, äventyrsgympa och redskapsgymnastik. Samt jämföra elevernas uppfattningar om hur dessa arbetssätt påverkar deras stämning och deltagande. Vilket undervisningssätt som eleverna ansåg som roligare, under vilket av lektionstillfällena de tyckte sig vara mer aktiva och i vilken utsträckning de upplevde att de arbetat med sin koordination och styrka var de frågeställningar vi utgick ifrån. Vi har genomfört en aktionsstudie på en grundskola i Luleå där två sjundeklasser deltog. resultatet visar på att eleverna är mer positivt inställda till äventyrsgympan då de anser att denna form gör dem mer aktiva men också tränar deras styrka och koordination i större utsträckning än redskapsgymnastiken.

Vi har undersökt vilket innehåll som socialtjänstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har på sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehållsmässigt ser det väldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna åt är aktiviteter och kontaktmöjligheter för användarna. En del kommuner erbjuder sina användare möjligheten till kontakt via email till berörd handläggare medan andra valt att enbart ha email till själva enheten eller någon chef.Koordinationen kring själva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att använda standardprogram.Arbetets organisation utgår ifrån en grundläggande form av AD-hocracy..

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Luftoperativ kontroll är något som förespråkas av de allra flesta om inte alla luftmaktsteoretiker genom tiderna. Luftoperativ kontroll delas in i fördelaktigt luftläge, luftöverlägsenhet samt luftherravälde. Luftöverlägsenhet är den grad av luftoperativ kontroll som förespråkas mest frekvent av luftmaktsteoretiker. De menar att luftöverlägsenhet är nyckeln till att vinna ett krig. John A.

Hippoterapi är en behandlingsform där man som fysioterapeut använder hästen som verktyg för att träna och/eller lära in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskännedom, koordination, sittfunktion och styrka är funktioner som hippoterapi kan främja. Cerebral pares är ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjärnskada, där man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig på de funktionsnedsättningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över användandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

Överallt i samhället finns det funktioner som verkar för att styra individer i olika riktningar och mycket av det vi gör under en vanlig dag kan följas upp och kontrolleras. I denna studie kartläggs likheter och skillnader i individers uppfattning om kontroll inom respektive utanför arbetslivet i syfte att bidra till teorier om kontroll. En studie har genomförts inom en organisation där individer intervjuats om hur de uppfattar kontroll på sin arbetsplats och om hur de uppfattar kontroll utanför arbetslivet. Det finns forskare som menar att medverkan, kommunikation, berättigande samt gynnsamhet är faktorer som påverkar hur individer uppfattar kontroll inom arbetslivet. Forskare som istället fokuserat på kontrollfunktioner utanför arbetslivet menar att det som påverkar hur individer uppfattar dem är medverkan, berättigande och gynnsamhet.

Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning.

Krav på lägre produktionskostnader, kortare byggtider, felfria produkter och längre garantitider är ständigt aktuella i byggbranschen. Blickarna har de senaste åren vänts mot den traditionella industrin och möjligheterna att dra lärdomar från denna. Begreppet industrialiserat byggande har fötts och definieras i denna undersökning som förtillverkning av byggelement och komponenter i fabrik för vidare montering på byggarbetsplatsen. Det ses att detta sätt att bygga skulle kunna vara ett sätt att svara till de krav som ställs och i detta examensarbete undersöks hur logistik kan vara ett medel i att svara till dessa krav; hur logistik kan möjliggöra industrialiserat byggande. En fallstudie görs av ett företag som i denna undersökning benämns ?Trähus?, ett företag vars verksamhet består av industrialiserat byggande i trä och syftet med denna undersökning är att utreda hur, ur ett logistiskt perspektiv, ?Trähus? byggprocess kan effektiviseras.En del i problematiken kring industrialiserat byggande är att nå en balans mellan standardisering och flexibilitet.

 Den här studien integrerar tidigare litteratur om Internationella Joint Ventures (IJV) som belyst variablerna ägarskap/kontroll, trust och performance och undersöker deras samexisterande betydelse för ett bra presterande IJV. Uppsatsen är utformad som en metaanalys som kombinerar kvalitativa och kvantitativa studier och ämnar se huruvida ägarskap/kontroll har betydelse för ett IJVs performance. Detta genom att studera dess indirekta påverkan genom variabeln trust. Resultatet av studien visar att ägarskap/kontroll och trust influerar varandra i ett IJV samt att trust påverkar ett IJVs performance. Slutsatsen blir därmed att ägarskap/kontroll får en indirekt betydande roll för ett IJVs performance..

Vårt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen är utformad i några utvalda företag samt hur användandet av intern kontroll skiljer sig åt företagen emellan. I studien jämförs företag med varierande storlek och ägarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i COSO:s ramverk där vi utifrån ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..

Vi har genom vår studie identifierat ett kontrollmönster där ett antal faktorer är avgörande för vilka kontrollmekanismer som används. Dessa kontrollmekanismer använder franchisegivaren som hjälpmedel för att kontrollera att franchisetagaren jobbar i enlighet med det befintliga affärskonceptet. Vi kan se att kontrollmekanismerna används olika beroende på i vilket stadium samarbetet parterna befinner sig i..

Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktäriseras i två dimensioner, psykologiska krav från arbetet och i vilken utsträckning individen möter dessa med hjälp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mäter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen används i denna studie för att undersöka huruvida några förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll på arbetet. Deltagarna fick besvara en enkät besående av olika variabler och självskattningsskalor som mätte krav och kontroll. Även känslan av sammanhang mättes med 13 frågor (Antonovsky, 1993).